Måndag 8 oktober

I lördags blev det ännu lite mer träning. Filip ville testa lite ny fototeknik, så då tyckte jag att han kunde göra det på Freja och mig när vi kör agility (bilderna kommer dock senare, för vi glömde kameran hos mina föräldrar sen på kvällen...). Jag hade nämligen råkat få sniff på en klass3hopp-bana som jag inte kunde motstå. Den är ritad av Kent Svartberg och ser ut så här:



Svårigheterna som uppstod för mig och Freja var dels att det var väldigt tight och klustrigt där i mitten, och mestadels var det svårt för mig att hänga med vilket hinder som skulle komma när... Och det var väl egentligen det största problemet. För då blir det så lätt att man säger "här" försent, och då har hon redan hunnit låsa sig på hindret rakt fram till exempel. Så jag måste verkligen öva på mitt minne!! Men förutom det, så var slalomet riktigt klurigt,  (jag hade också lagt en tunnel däruppe som blindhinder, och den stack hon glatt på... ;)) för jag blev tvungen att hänga med hela vägen upp, för att hon inte skulle plocka rätt ingång. Tyvärr ser jag nu när jag jämför med min bild, att Frejas och min bana såg lite annorlunda ut, Freja kom ut ut hinder tio, ungeför vid tioende slalompinnen. Så skulle jag sagt slalom när hon hoppat, skulle hon ju ha stuckit från fel håll såklart...! Det är också ngt jag måste bli bättre på, att bygga! Jag suger verkligen på att bygga banor, blir antingen spegelvänt eller bara helt fel. Skitsamma, en annan svårighet var också att hon kunde sticka på tunneln när hon egentligen skulle ta hinder 8, men det var bara jättenyttig information! Men annars tycker jag att det gick väldigt bra! Jag tror att två gånger satte vi den felfritt! Skitrolig bana!!

Igår tränade jag bara lite kort på inkallande med ställande. Min teori är att jag tror att om hunden är förberedd på att det blir inkallande med ställande till skillnad från en vanlig, kommer hunden få snabbare ställanden. För jag vill inte ha en hund som är beroende av belöningsriktiningen. Enligt mig tror jag att kör man alldeles för mycket bakåtbelöning, kommer hunden kanske stanna snabbt, men senare kommer den ju få reda på att den faktiskt ska hela vägen till matte. Konsekvensen kan då vara att antingen kommer det gå saktare för att den har så stort bakåtsug, eller så får man att segare ställande, eftersom hunden ska ju hela vägen framåt och tappar då lusten för att göra det så snabbt som möjligt. Därför tänker jag att min hund ska stanna snabbt, trots riktigningen av belöning, den ska snarare få vara en överraskning för hunden.  Hursomhelst så tror jag att om man lär hunden att skilja på en vanlig inkallning, till skillnad från inkallning med ställande, har hunden en förväntan på att få stanna. Så till skillnad från tanken "Nu ska jag springa till matte, nu ska jag springa till matte" och gör det så snabbt den bara kan, och helt plötsligt kommer ett stå, då måste ju hunden hinna reagera på kommandot, innan den börjar stanna. Till skillnad från tanken "när kommer stå, när kommer stå, säg det, säg det!!". För enligt mig får hunden gärna galoppera saktare och göra ett snabbt stå, istället för att komma i 140, och behöva bromsa sig själv som jag vet inte vad.

Här är har Freja en förväntan på att komma hela vägen till mig

En förväntan på att stanna

Vill bara lägga till att det är precis i början av träning, så det är inte perfekt någonstans! Det är mest bara tänket jag vill visa.

Nu ska vi snart ner till dtbk!