Lördag 20 oktober

Igår blev det en lång dag för Freja ensam hemma, och då blev jag ju absolut tvungen att kompensera med ett rejält träningspass :)! Jag åkte ner till dtbk och inledde passet med lite rutanträning. Jag värmde upp med att kalla in "fot" vänt från mig på kortare och lite längre avstånd, och när det såg fint ut ställde jag in henne i rutan och gjorde samma sak. Därefter skickade jag till rutan på ca 20 meters avstånd och gjorde inkallning, fast med belöning på fart. Sist skickade jag henne som i ett elit-skick, och gjorde en hel inkallning. Det mesta såg väldigt fint ut, fick tyvärr lite problem med att stanna henne i tid, så påminde henne om att stanna snabbt på mitt stå, och därefter kunde vi köra igång igen.. :). Jag tycker även hon kan sväva ut liite när hon väl kommer in i fot, men det kanske mer är en vanesak för Frejas skull. Jag sa fot en gång till för att hon skulle förstå, så antingen ger det resultat, eller så får jag börja klura på något annat! Därefter tränade jag inkallning med ställande, och igår tycker jag att det såg superfint ut! Hon stannade snabbt och bra, och hon har taggat ner i tempot aningens, vilket är positivt, för då har hon rätt tanke.
Sist ut i lydnadspasset var dirigering. Jag gjorde en vänster och en höger, helt utan problem, så dags att lägga in en mittenskål nu!

Sedan kom Jennie och hennes hundar ner för att köra lite agility med oss! Det blev en kombination med låånga avstånd, vilket var en utmaning! Enda som jag egentligen klagar på är mig själv, för jag hade helt glömt bort känslan i jaakkon från i onsdags, så det slutade med att Freja stannade till flera gånger framför hindret, och hon blev frustrerad och jag blev frustrerad...! Men vi fick till det till slut!! Det är alltid en himla härlig känsla när man till slut löser problemet :p! Så nu måste jag komma ihåg den känslan!

Imorse mötte vi upp Camilla och Kan på väsby för lydnadsträning! Min kedja hade fokus på vittring, och den bestod av: ettans apportering, tvåans hopp, fjärr med stå-skifte (på ca 7m) och sist en vittring med frysning. Freja löste vittringen galant! Fastän hon tog världens sats från min sida, och jag trodde det var kört på grund av det. Jag blev nästan säker på att om hon skulle hitta den skulle hon greppa den, i och med den farten hon stack iväg med. Men icke! Hon fryste skitsnyggt vid pinnen! Sedan tränade jag fjärr med fokus på fall-skiftet, och stegförflyttningar i detalj. Fjärren var bra, så där fanns inget att klaga på, däremot är jag lite frustrerad över stegförflyttningarna. Freja är ingen naturlig "rump-jobbare", utan det är färskvara hos henne. I stegförflyttningarna märks detta, och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Funderar på att lägga det på is tills vi har lektion för Sofia, kanske att jag kan gå på något annat sätt, eller lära in det annorlunda, för att de ska bli bättre. Får se helt enkelt!